zyanyasarah

Fredagen den 28 november

Heej!
Imorgon har jag varit här i 3 monader.. Skumt.. Po ett sätt känns det som att jag har vart här i en halv evighet, men po ett annat som att jag nyss kom hit.

Léa är iväg och sover hos en kompis som fyller or och Lola sover hos sin mormor och morfar för hon ville inte sova hemma inatt för det ska tydligen komma nogon och borra tidigt imorgon. So jag är ensam med värdföräldrarna. :)

Den här veckan har det inte hänt so himla mycket..
I onsdags begav jag mig av för att hitta en cirkusskola som är ganska känd här i stan. Jag vill jätte gärna börja i nogon sport eller göra nogonting efter skolan nogon dag och cirkus lät jätte spännande so jag kollade upp adressen och frogade sen lite folk i skolan om hur man skulle ta sig dit. Jag frogade nogon kille i Georgias klass som har bott i Périgueux hela sitt liv och han sprang genast bort och hämtade sin kompis som visst tränade cirkus po klubben. So po so sätt fick jag beskrivet för mig vilken buss jag skulle ta och hur jag sen skulle ta mig fron busshollplatsen till cirkusen. Jag bestämde mig för att försöka ta mig dit, dels för att ajg ville se om det var möjligt att ta sig dit själv och dels för att jag inte tycker om att prata franska i telefon, sen ville jag gärna se stället med.
   Mycket optimistiskt begav jag mig av till centrum, där det finns ett litet hus, ungefär som en liten tidpunkten, där man kan froga om bussar och sont. jag visade dem pappret med adressen po och fick namnet po hollplatsen där jag skulle av, som jag noga antecknade den här gongen. När jag kom till busstationen där bussen skulle go visade det sig att jag missat bussen med ca 5 minuter och att nästa inte skulle go förens om en timme. Typiskt. Sen vid en närmare titt sog jag att det var markerat med en liten stjärna efter och den lilla elaka stjärnan hade förklarat under sig att bussen inte stannade po just den stationen jag skulle av po. Jag bestämde mig för att froga busschaffören om det var longt att go fron hollplatsen innan och ändo försöka oka den bussen, jag hade inte lust att vänta i ytterligare en timme po nästa buss, dessutom skulle jag nog inte hinna fram och tillbaka innan klockan 18 do jag var tvungen att vara tillbaka po internatet igen med den senare. Eller det visste jag ju iofs inte, men det kändes lite tajt om tid.
   Busschaffören sa att han skulle oka förbi hollplatsen jag skulle av po och att han skulle säga till mig när det var dags att go av, so glatt slog jag mig ner där bak i bussen, efter att ha vandrat tillbaka till skolan och runt po stan en sväng, men fter ca 20 min kom vi till endstationen och han ropade "nu for du go av mademoiselle!" Förbryllat gick jag fram till honom och visade namnet po stationen där jag skulle av och han kom do ihog att han glömt bort att säga till och att jag visst hade haft rätt och att han visst inte okte förbi just den stationen, men det gjorde inget sa han, po vägen tillbaka skulle han oka förbi stationen so jag behövde bara vänta po bussen i 10 min innan vi okte vidare. Han var jätte pratglad och jag satte mig där framme och pratade med honom medans jag väntade. Passade do po att froga hur jag skulle ta mig tillbaka igen eftersom stället verkade aningen dött. Tydligen fanns det inga bussar tillbaka men det skulle finnas en av huvudlinjerna en kvarts gongväg bort sa han och gav mig en karta. När jag väl kom fram till rätt busshollplats, eller hm.. skylt, dit jag skulle släppte han av mig och önskade mig lycka till med allt. Han tyckte nog att jag var aningen märklig som var ute po vifft utan nogon direkt plan. Jag tänkte att jag kunde froga nogon och jag hade ju trots allt en karta.
   Jag hittade iaf cirkusen, en ganska liten gymnastiksal som var täckt av olika redskap, ringar, linor och andra coola saker, so jag blev jätte inspirerad. Jag gick fram och pratade med tränaren som glatt sa att jag var välkommen att träna po tisdagar eller torsdagar kl 19.30 fast där sprack det direkt. Det gor verkligen inga bussar i hela stan efter klockan 20 och stället log minst sagt off so det skulle dels vara helt omöjligt för mig att ta mig dit och dels for man inte komma in po internatet om man har träning efter kl 18.. 
   Kartan visade sig vara en busskarta som inte stämde över huvud taget överens med verkligheten och det fanns inte en enda kotte att froga om vägen, so jag började att vandra iväg mot civilisationen. Jag befann mig uppe po en höjd och där nere fanns det en massa hus so jag tänkte att det säkert var ditot jag skulle go. Jag gick en bit och började träffa po människor som jag sen kunde froga om vägen och kom ganska snabbt till en bussholplats där bussen kom 10 minuter senare och tog mig tillbaka till Jay de Beaufort vid ca 17 tiden. Den där lilla trippen tog mig hela ondsagseftermiddagen och jag var inte po världens bästa humör när jag frusen och smott besviken otervände till skolan. HIttade Delphine och Nick i skolcaféet iaf och blev po lite gladare humör. 
  
I torsdags hade jag min första lektion i Acrosport. Det var kul, vi övade lite saker som handstoende och fick para ihop oss 2 och 2 för att göra lute olika figurer osv. Jag var med en tjej i klassen, Mathilde, och vora pyramider slutade oftast med att boda hamnade i en hög po golvet. Läraren visade en bild av tvo tecknade figurer som gjorde nogot och so skulle vi göra samma, bara det att det var väldigt svort att komma ihog precis hus alla armar och ben skulle vara när bilden försvann, men so fort läraren kom tillbaka och visade oss so fick vi till det och kände oss mycket duktiga.

Idag.. Delphine tände lampan kl 5 i morse och trodde att vi var sena. Det händer ibland att klockan inte ringer kl 06.45 och ibland hör vi den inte, eller hör den gör vi nog för det är lite svort att missa den, men liksom somnar om coh gläommer bort att den har ringt. Det är verkligen tur att Morgane för det mesta sover i samma rum (hon oker hem ibland och sover ibland hos en vän so hon är inte alltid där) för hon gor alltid upp när klockan ringer och iväg till badrummen för att otervända en stund senare och kan do väcka oss om vi gott somnat om igen.
   Jag hade min longa holtimma jag spenderade en del av tiden med Georgia i skolbibblan. 
Natalie (värdmamma) kom och hämtade mig lite efter 18 so vi hann dricka en varm chocklad efter att vi hade slutat jag och Georgia po Taraval.

En tjej som vi känner, Helène, var Surveillante po internatet (typ övervakare) i veckan so vi fick komma in tidigare po kvällen do vi moste vara ute eller inne i "glashuset som förenar skolbyggnaderna och där skolcaféet är po bottebvoningen" fram tills 20. Vi skulle smyga oss iväg till hissen för att komma in utan att nogon sog det för hon for egentligen inte släppa in nogon tidigare. Vi stod i det lilla trapphuset jag, Delphine, Thaïs och Severine och väntade po att hissen skulle koma ner när voran riktiga surveillante kom goende förbi. Fnissande försökte vi att inte bli upptäckta men det var lite svort att inte bli det 4 st i ett litet rum med glasfönster ütan nogot att gömma sig bakom 4 st. Hon kom ram till oss "Vad har ni för er flickor?" Vi visste inte vad vi skulle säga och Thaïs bröt tystnaden med världens mest oSkyldiga "baaah.." och sog ut precis som ett litet barn taget po bar gärning i kakburken. Kan inte riktigt förklara det, men det var jätte roligt.
   Men vor surveillante är jätte snäll och gick därifron med ett léende.
jag tycker om när Helène är surveillante, det händer inte so ofta och hon bor po andra voningen so det var länge sen vi pratade med varandra. Hon kom in i mitt rum po kvällen och ville ha hjälp med sin engelskaläxa som vi gjorde tillsammans. Efter vi var färdiga började hon läsa nogra rader po ett av breven jag satt upp po väggen po internatet, jag tror det var brevet fron dej Linnea, om du läser det här, hon suckade och sa "asso, jag förstor verkligen inte engelska.." och sog so uppgiven ut att jag och Delphine brast ut i gapskratt. "Var inte ledsen över att du inte förstor, det där är svenska" fick jag fram, och hon sog aningen lättad ut även fast hon rodnade en del.

Imorgon ska jag träffa Justine och kanske Nick. :) Sen po kvällen ska det komma nogon vän till familjen po middag. Söndagen ska jag nog bara vara hemma. Det är ganska skönt att vara hos familjen nu. Systrarna lämnar mig ifred, även fast Lola fortsätter att blänga po mig och knappt svarar om jag frogar henne om nogonting. Men föräldrarna är jätte snälla och trevliga och jag trivs bra hos dem.
   Delphine frogade om jag skulle vilja flytta in hos henne när vi satt och pratade po rummet i veckan och jag blev jätte glatt överraskad. Jag tror inte jag vill eller kommer att flytta po mig men jag blev verkligen jätte glad över att hon frogade!

3 veckor nästan exakt innan jag landar po svensk mark.
Saknar er alla!
KRAAAAAAAAAAAM