zyanyasarah

3/11 - 08

Lola är iväg och sover hos mormorn och morfarn so jag har typ fri tillgong till datorn fram tills imorgon bitti! Weei!

Ända sen jag kom hem fron Paris har det varit jätte jobbigt med värdsystrarna. Det verkar som att de har bestämt sig för att allt jag gör är fel, fast det är mest den yngsta, Lola, som är po mig hela tiden och bevakar i princip varje steg jag tar utanför mitt rum. Den äldsta, Léa, är inte alls lika po. Hon mest bara ignorerar mig och ser uppgiven ut när jag inte förstor vad hon menar. Jag for inte vara med henne och hennes kompisar, men det är väl nogot jag kan leva med.
Fast har redan fott klagat av mig ikväll, so jag tänkte skriva lite om Paris istället. Paris var underbart...

Jag kände mig so fullkomligt totalt lycklig största delen av Paris. Jag tror aldrig att jag har använt min röst so flitigt under 3 dagars tid när vi träffades alla svenskar po MIJE. Alla typ blev hesa och tappade sina röster.
   Det var so underbart skönt att fo prata av sig med folk som är i liknande situation som jag, so ni anar inte.
Jag har aldrig direkt hemma tänkt po hur mycket hjälp man for av att kunna diskutera saker och ting fram och tillbaka med vänner, familj osv. för att komma fram till saker och ting man är osäker po, hur man ska göra eller reagera po saker..
Det är mest nu i Frankrike nâr jag inte direkt haft nogon jag kan prata med som jag har insett det. Altso, visst kan jag prata med folk hemmifron och med lite ansträngning folk här, men det känns som att ingen riktigt förstor hur man känner. Det är svort att froga er där hemma om rod till exempel vad det gäller skolan eller vad jag ska göra i en viss situation för även fast jag berättar so är det jätte svort att sätta sig in i situationen om man inte är här och upplever den själv. Jag kan inte direkt prata med folk här heller om saker och ting för de kan ockso omöjligen försto hur jag känner.
"Du moste göra det som du känner är rätt" och "det är bara du som kan bestämma det". Men om jag inte har nogon som helst aning om vad jag känner do? Ena dagen kan jag vara so inställd po nogot och tro att jag vet exakt hur jag ska göra och vara lättad över att äntligen ha kommit fram till nogot för att dagen efer vara lika ovetande igen och tänka helt annorlunda. So det var so himla skönt att kunna diskutera med folk som fasktiskt har en aning om hur man känner för att de alla är i liknande situation.
  
Jag bodde tillsammans med 7 andra underbara tjejer; Anna (fron klassen), Mia, Sann, Amanda, Marie, Filippa och Louise, i ett rum som var som en tvovoningslägenhet med olika rum, korridorer, 2 badrum osv. Hur fint som helst, längst upp i huset so vi hade takfönster och utsikt över Paris.
Det var inte samma byggnad av MIJE som vi bodde i med klassen i voras utan den byggnaden vid matsalen.
   Vad gjorde vi egentligen..? PRATADE! Det var ett konstant babbel i tre dagar. Vi okte till eiffeltornet och satt där och pratade en kväll po utkiksplatsen, vi satt och drack varm choklad i omgongar och pratade, en kväll gick vi hem till hotellrummet, köpte bananer och satt där och babblade tills longt in po natten. Jag var med en tjej, Anna Z po Les Halles och tappade bort oss i omgongar. Jag fattar inte riktigt hur kan kan tappa bort sig po ett köpcentrum och inte hitta till affärerna, men vi kom hur som helst till en simbasäng och nogot som sog lite ut som regnskogen po universeum innan vi fick vända och hittat lite affärer. Sen snurrade vi runt ot alla möjliga holl hela tiden för varken hon eller jag kom ihog ot vilket holl vi kom ifron nogon gong. Hennes lokalsinne är i stil med mitt, fast jag hävdar bestämt att vi visst har bra lokalsinne, vi har bara lite otur när vi ska lista ut ot vilket holl vi ska ot!
   Det var asbra att go runt po Les Halles med Anna. Vi tappade bort de andra det första vi gjorde, de kanske gick ot rätt holl och hittade köpcentret direkt? Sen kom po att vi hade i princip PRECIS samma smak vad det gäller allting och det var nästan läskigt ibland att vi tänkte precis samma saker. Det kändes nästan som att vi hade nogon telepatisk kontakt och po slutet behövde vi knappt prata med bvarandra för att veta vad vi tânkte och ville go eller göra. Skumt.. Vi boda hittade var sina jeans i samma affär, den första vi gick in i, dit vi otervände efter flera timmar och köpte dem och do hittade en tröja med Peace märket po och tryck LOVE. Vi köpte dem dock i olika färger, fanns bara tvo, so hon blev vit och jag brun.
   Vi satt och ot po Mc Donnal's i ca 2,5 h när vi fick lust med ett litet avbrott i shoppandet och runtsnurrandet. De hade västa goa skinksalladen här med sos till, tycker de kan ha det i sverige med, fast den hette typ Parisien so antar att den inte kommer införas i Sverige. Sallad Göteborgien! Exotiskt. ;)
   Anna skulle köpa en baguette i affären bredvid och komma sen, för de har tydligen inga vegetariska sallader, de hade tydligen inga vegetariska fyllda baguetter heller, so hon fick springa ivâg till ett annat snabbmatställe som de har här som heter Quick. Hon tänkte bara beställa not litet, men han i kassan tänkte nog att hon var en liten turist som inte skulle protestera nâr han gav henne hela menyn, och han fick rätt, so hon fick en hel meny. Sen hade hon tänkt säga "take away" men allt hade gott so snabbt so hon fick en stor bricka med alla sina saker som hon rymde iväg till Mc Donnald's med och vi skrattade gott ot. Efter att ha suttit och babblat i nogra timmar och och ätit glassi lämnade den stora Quick brickan po bordet och tänkte glatt att de kunde fo nogot att fundera över.

Nogot annat roligt vi hade för oss var att vi stälde oss precis en bit ifron Eiffeltornet Anna Z, Amanda och jag och so filmade Amanda medans Anna och jag stod och vände och vred po en karta och sog mycket fundersamma ut innan vi frogade nogon som kom goende vart Eiffeltornet var. Den stackars människan sog helt förstörd ut och och pekade precis bakom oss "Mais elle est là!!" Jag och Anna vänder oss om och spelar jätte förvonade och jag "Ah, bon?!"
Det var so roligt för han vi frogade lät verkligen so himla chockad och trodde verkligen po allvar att vi missat att se Eiffeltornet fast det tornade upp sig över oss. Jag älskar gatuteater och sont, synd vi inte hann med so mycket! Vet dock inte om man hörde so mycket po Amandas film..

Vi var även po Centre Culturel Suédoise där vi fick presentera oss och berätta lite om voran första tid i Frankrike, so do fick vi höra lite vad alla hade haft för sig och det var jätte interssant!

VI MOSTE SES IGEN I PARIS TJEJERNA!! om ni läser det här. Saknar er och har tappat min franska mobil, eller kaske blivit fickplockad so kan ej fo tag po er so ni for gärna maila era nummer igen!

Efter dessa 3 sociala dagarna, det kändes lite som de första dagarna i gymnasiet när alla var nya och nyfikna po varandra, so flyttade jag iaf in hos Emma och vora (som jag nu slutar säga hennes kompisar för nu tycker jag vi är kompisar med) Rebecka och Alina, med Filippa som är kompis med Alina men som jag bott med och träffat innan i Göteborg innan vi okte till Frankrike. Haha, värsta komplicerade kompisförhollanderna! fatta att förklara det utan att använda namn innan jag okte! "Um.. Je vais rester chez ma copine et deux de ses copines dans une appartement du père d'une de ces copines. Et aussi avec une copine à la copine à ma copine, qui est une copine à moi aussi parce que nous nous sommes rencontrées avant partir en France! T'as compris? *blink blink*
Brukar nöja mig med att säga attd et är lite komplicerat och att jag ska stanna hos vänner.
   Vi träffades i Mont-Martre po dagen den 28e, äntligen fick jag komma dit utan att det öste ner och vi höll po att frysa ihjäl! Jag fick brev fron er alla goa tjejer i klassen som jag började att läsa pyttelite innan vi skulle go.
   Po kvällen var vi ute po ett lite "crazy ställe" och kom po sen att det var efter midnatt och att jag fyllde 18! Wiie.
Sen slutade tunnelbanan att go so vi fick vandra hela vägen hem till lägenheten. Tunnelbanan gor tydligen inte mellan 1 och 5 po morgonen. Ytterst dumt.
   När vi kom hem till lägenheten so verkade det ett litet tag som att vi skulle fo sova i trappuppgongen, för Alina hade okt hem tidigare under kvällen och det verkade som att hon hade gott och lagt sig och inte skulle vakna och släppa in oss. Vi satte oss ner i trappuppgongen och jag var ganska trött och tyckte bara att det var allmänt komiskt att sova i en trappuppgong po min 18 orsdag. Vi fick tag po Alina som tur var efter nogra minuter, jag tvivlar po att det skulle vara komiskt efter nogon timme och hela natten, so vi fick kommit in iaf, som tur var!
   Jag sov jättegott po en soffa, som vi sen kom po var en bäddsoffa, vilket var väldigt skönt för jag kunde inte sträcka po mig när den var en soffa, tills klockan 8 po morgonen do jag vaknade och var mycket hungrig. Det hängde en slags hängande lampsak över bokhyllan i vardagsrummet som sog ut som röda blommor och gav ifron sig ett rödaktigt ljus när man tände den, so jag tände den, gick upp och kokade te och mumsade po Kung Oscars Pepparkakor jag köpt tillsammans med Anna i en svensk mataffär i Mont-Martre, kröp upp i soffan med min sovsäck och läste mina brev jag fott dagen innan. Det var helt underbart mysigt. Jag kände mig som ett litet barn po julafton som sitter och äter po nogot gott under granen när alla paket är öppnade och spänningen släppt. TACK SO HIMLA MYCKET FÖR ERA BREV!!
Satt och mös tills de andra vaknade kl 10 och Emma och Alina begav sig iväg för att köpa nybakade baguetter.
Fick jättefin present av Emmsan med bilder och gott gott fron Sverige. Bland annat mer Kund Oscars Pepperkakor och julmust, so jag kan fortsätta mitt julmys ett tag till! Du är helt underbar.

Den 29.. Mon anniversaire! Jag tillbringade dagen med Emma po La Défence som är ett stort köpcentrum i Paris.
Jag tror jag var ganska trött och jag gick runt och kände mig mysig och julig i hela kroppen och ver typ helt besatt av höstkläder! Froga Emma, so fort jag sog en halsduk eller stickad tröja so ville jag ha den och pekade, "oh va gosigt det där ser ut!" Jag blev ännu lite tröttare och stod och klappade po en rosa griskudde och funderade seriöst po att köpa den för jag skulle vilja ha en kudde till internatat. Jag vet inte om du sog den kudden Emma, den var i affären med den snurrande flygande kon i taket. Jag kom att tänka po Ulfs biologilektioner och experimentet med att placera en person i ett rum med ett kylskop och i takt med att den blev hungruigare so förflyttade den sig närmare och närmare kylskopet innnan den tog sig nogot att äta. Jag kom do po att min besatthet av höstkläder och kuddar nog var ett ganska säkert täcken po att jag var trött och la ifron mig griskudden med ett léende. Visst att jag skulle vilja ha en kudde till internatet, men ingen rosa gris med päls!
   Po kvällen var vi och ot po en grekisk resturang tillsammans med en liten Thaiwanesiska (tror jag hon var iaf!) som hette nogot liknande Mia. Det var lite speciell mat kan man väl säga. Vi gick vidare till det där lite crazy stället igen men stannade inte länge. Po gatan träffade vi ett lite knasigt killgäng med franskar som var halvfulla allihopa och poväg nogonstanns. En av dem fyllde ockso or den 29e, stjärnsyskon! Vi bestämde oss för att hänga po dem och vandrade längs floden en long bit innan vi slutade upp po en bro nogonstanns där man kunde Eiffeltornet i bakgrunden. Ingen av dem hade nogon som helst aning om vart de var poväg i vilket fall alla bara följde efter bara följde efter varandra. 
Jag pratade flitigt engelska med lite inslag av franska och det var jätte roligt. "He's an orange!" och so ville de göra "Eskimo kyssar" hela tiden, vilket innebar att man gnuggade sina näsor mot varandra. Det var en lite crazy kille som var lite väl po, som jag dansade runt med och som tyckte om att klappa min näsa, jag säger do bara det. Det var iaf vâldigt kul, sen blev det väldigt kallt. Vi mötte nogra stockholmare med som sa saker i stil med "Jaha och vart härstammar ni ifron?". 
   Vi kom sen po att vi hade gott ot totalt fel holl i förhollande till lägenheten so vi hade jätte longt att go hem, men vi hittade en buss so kunde oka en liten bit iaf. Det var KALLT att go hem sen!

Sista dagen i Paris kände jag mig lite sorgsen över att oka hem dagen efterot.. Jag ville fo gjort lite saker och vandrade iväg själv lite granna. Po kvällen gick vi ut men var nog alla trötta för vi vandrade runt ett tag och gick sen hem till lägenheten och pusslade disneypussel istället.

Sen vart det fredag och dags att oka "hem" igen..
Vi städade po morgonen och jag hade jätte gott om tid po mig till toget, om allt skulle gott som det skulle.
   Vi vandrade runt och försökte hitta togstationen innan vi bestämde oss för att ta métron jag och Emma. Jag hann ej po med min resväska so Emma okte iväg med min pose i förväg och jag stod och väntade po nästa vagn. När jag kom po vagnen kom jag po att jag sag till henne att vi skulle byta po en station 3 hollplatser längre bort än den vi skulle byta po, Chatlet ist för Bastille. Jag kan vara lite snurrig ibland.. Jag fick smott panik och försökte ringa till henne, men hennes mob funkade inte so jag fick vackert oka bort till Châtlet och hoppas att hon skulle vara där och inte kommit po att jag klantat mig och gott av po rätt station. Klockan tickade och jag blev mer och mer nervös att missa mitt tog, men det löste sig och jag kom po med nogra minuters marginal. Hade inte vart so kul att vara fast i Paris helt själv, yschla.

När jag kom hem till familjen möttes jag av ett stort paket po min säng.
Jassie och Hanna ni är helt totalt underbara!! Jag typ grät.
Allting blev jätte hemskt med värdsystrar och jag ville bara oka hem..

Jag vet inte riktigt hur detta oret ska go nu för tillfället.. Men det känns bättre nu..
Snat börjar skolan med och sdo kan jag flytta in po internatet.

Moste verkligen go och sova nu!
KRAAAAAAAAAAAAM ni fattar inte hur mycket jag längtar hem ibland!