zyanyasarah

Söndagen den 26 januari 2014

 

Äntligen tillbaka i Australien!!

 

Det kändes helt fantastiskt att komma fram till Brisbane efter 35h på flyg och olika flygplatser. Värmen slog emot mig, jag slog följe med en engelsk tjej till Brisbane och alla var lika sjukt trevliga som jag minns dem. På vandrarhemmet jobbade solbrända australiensare med dreadlocks, och det till och med luktade bekant när jag checkade in på det första vandrarhemmmet. Haha roligt att jag gillar lukten av halvsunkiga vandrarhem!

 

Jag var i Brisbane första dagen (tisdagen), men sov en stund på eftermiddagen. Sen när jag vaknade på kvällen träffade jag en annan engelsk tjej och gick ut och åt med henne.

  

Dagen därpå tog jag Greyhoundbussen till Gold Coast. Jag hade inte bokat något vandrarhem, utan tänkte tänkte ta det som det kommer, precis som jag gjorde hela tiden förra gången jag var här. Det var bara det att jag åkte runt när det inte var säsong förra gången, så det är väldigt mycket folk nu jämfört med då. Jag har insett att jag måste börja ha lite framförhållning om jag ska vara säker på att få någonstans att bo.

    Jag träffade iaf tre killar som hade bokat rum på ett vandrarhem lite utanför staden som hette surf n’ stay, så jag hängde med dem dit och fick bo i samma rum som de. Vi gick till stranden, satt och drack öl (cola i mitt fall) på en uteservering och tog det bara lugnt den eftermiddagen.

   Kvällen tillbringade jag med en argentinsk kille och en schweizisk tjej som också bodde i samma rum.

 

Dagen därpå var jag på stranden med argentinaren, men vågade inte stanna för länge med min ytterst solbrända hud från ett vintrigt Sverige. Jag satt därför och läste en del i skuggan på ett café istället, vilket var tur insåg jag på kvällen, när mina ben började visa att de var smått ilskna över den plötsliga solexponeringen.

 

På fredagen tog jag det bara lugnt. Jag var ute och sprang längs stranden på morgonen, vilket var väldigt varmt, läste och hängde på stranden lite till.

  

På lördag morgon tog jag bussen till Byron Bay. Jag träffade direkt en tysk tjej som jag åt lunch och var på stranden med en stund. Efter det bestämde jag mig för att vandra upp till en fyr som skulle ligga ungefär 40 minuters promenad från staden. Jag tog med mig en karta för säkerhets skull och vandrade iväg.

   På vägen träffade jag ett par nya zeeländare som också var påväg till fyren. Vi bestämde oss för att följa min karta och hitta en skogsväg upp istället för den vanliga vägen, vilket resulterade i att vi gick fel och hamnade på stranden två gånger innan vi hittade vägen till fyren. De bodde i Brisbane och hade varit vid fyren ett antal gånger. De hade aldrig haft några problem med att hitta dit innan. Inte förrän, som de uttryckte det; ”hittade en snurrig svensk med karta”.

   De var väldigt intresserade av djur, så de stannade länge vid olika utkikspunkter och spanade i vattet, så vi såg ett antal delfiner och vilda sköldpaddor!

   Efter promenaden undrade de om jag ville ha en gratislektion i bodyboarding. De hade egna bodyboards och skulle åka bil till en strand längre bort. Bodyboarding är ungefär som surfning, men med mindre brädor som man ligger ner på och åker på vågorna istället för att stå upp. Sagt och gjort, jag följde med dem och provade på bodyboarding.

   De släppte av mig på vandrarhemmet vid ca 21, och då hade vi börjat planera inför att paddla kajak i havet morgonen därpå. Det fanns ett antal olika ställen som anordnade tre timmars kajakutflykter, vilket jag var väldigt sugen på att göra. Jag blev ännu mer sugen på att se delfiner och sköldpaddor på nära håll efter att ha sett att det faktiskt fanns en hel del under promenaden.

   Tjejen tyckte att det var läskigt att paddla kajak, så hon ville inte följa med, medan killen gärna ville ut och paddla och var glad att han träffat någon han kunde paddla med.

 

...Så jag gick upp tidigt på söndag morgon och bokade kajakpaddling för 8.30. Det var väldigt höga vågor den dagen, så det var tur att nya zeeländaren var van vid att paddla för annars tror jag inte vi hade kommit över stället där vågorna bryts längs strandkanten och ut på lugnare vatten. Ett par kom inte med ut över huvud taget, ett annat fick vi vänta på i en halvtimme innan de lyckades komma förbi vågorna med instruktörernas hjälp.

   Det var en trevlig utflykt. Dock såg vi inga djur över huvud taget... De sa att det var väldigt ovanligt att man inte såg någonting alls, och man fick komma dit gratis och paddla en annan dag om det hände. Jag skulle vidare dagen därpå, och hade inte lust att paddla samma eftermiddag. Men men, jag får väl förhoppningsvis se djur någon annan gång!

   Jag blev förvånad över hur sjösjuk jag blev. Jag har aldrig blivit sjösjuk innan, men det blev jag verkligen på paddlingen. Vi badade lite från kajakerna, satt och spanade efter djur och paddlade i vågorna.

   På vägen tillbaka skulle vi ”rida på en våg” in till stranden. Fort gick det, och till en början rakt. Men sen for vi i sjön med en väldans fart och fick vada sista biten in.

   Efter paddlingen träffade jag ett par svenska tjejer på vandrarhemmet. Jag hängde med dem till någon marknad och umgicks med dem resten av dagen/kvällen. De skulle också på surfläger dagen därpå, men med en tidigare buss.

   På kvällen köpte vi tex-mex och satt på stranden och åt. Efter det var det ”silent party” på stranden, vilket innebar att man fick ett par självlysande hörlurar med musik i, så man kunde dansa på stranden utan att någon musik hördes.

 

På måndagen var det dags för surflägret! Jag har velat prova på att surfa ända sen jag såg ”blue water high” på sommarlovsmorgon för många år sen.

   Jag kom fram till MOJO surf company på eftermiddagen och flyttade in den den här kontainern;

 

Det verkade inte som att det hade bott någon i just vår kontainer på ett bra tag, för den var bebodd av diverse kacelackor och spindlar. Vi lyckades stänga in ett par kackelackor och en modig fransman slog ihjäl spindlarna, sen blev det ganska mysigt där inne.

 

Surfingen... Det var lättare att ställa sig upp på brädan än vad jag trodde det skulle vara, men avtrillningarna var mer brutala. Vi hade iofs väldigt stora nybörjarbrädor, så det är betydligt svårare att ställa sig upp på mindre brädor. Man tumlade runt i vattnet och surfingbrädan kom flygande, så man fick vara noga med att hålla för huvudet/ansiktet. När man kom upp till ytan igen kom nästa våg och spolade över en, sen nästa och så vidare. Dessutom var vi väldigt stora grupper och alla surfade bredvid varandra, så folk åkte in i varandra etc.

   Det var väldigt blåsigt de två första dagarna. Vi hade surflektion två timmar på morgonen och sen två timmar ”expression session” på eftermiddagen, vilket innebar att vi fick öva på att surfa med en instruktör som höll ett öga på oss.

   Den tredje dagen var det lugnt med små vågor. Då var det riktigt roligt att surfa och jag lyckades fånga ett antal vågor.

   Den fjärde dagen var det blåsigt igen, och jag kände mig mätt på surfing efter gårdagen, så jag bestämde mig för att bara hänga på stranden de sista två dagarna.

 

Det finns ett band som sitter fast bak på surfbrädan och som man fäster runt sin ankel. Det är till för att man inte ska förlora brädan där ute i havet. En av de svenska tjejerna tyckte dock det verkade var bra att ha, eftersom ”brädan flyter ju i alla fall, så då kan de hitta oss med hjälp av snöret”. Jag tyckte det var en rolig vinkling på syftet med snöret!

 

Nu är jag i Port Macquarie på ett mysigt vandrarhem med massa papegojor. Det var skönt att åka ifrån surflägret igår. Visserligen träffade jag en hel del trevliga människor, men de allra flesta som var där var hårt festande 19åringar. De första två dagarna var det fint väder, så då anordnade de bland annat strandfest på kvällen, men sen regnade det ett par dagar, så då blev det ganska långtråkigt att bara vara på samma ställe. Lägret låg väldigt off, så det fanns inte direkt någonstans man kunde ta sig. Jag gick på lite promenader, men det är skönt att inte vara fast på ett och samma ställe nu. Dessutom har jag el igen och kunde skypa med Hanna igår! :)

 

Idag har jag sprungit en sväng på mogonen och insett att Port Macquarie är större än jag trodde det skulle vara. Jag tänkte ta mig till ett koalasjukhus och ta en promenad runt någon bäck där man kunde se vilda koalor, så jag får nog rappa på om jag ska hinna med det innan kl 17.

 

I eftermiddag kommer Cathrine och hämtar mig för 5 dagars ridning!

  

Kramar på er!