zyanyasarah

Onsdag 3 september

Idag var min första skoldag, och det snurrade till sig som vanligt.. Jag har nu vart i 3 olika klasser och jag tror jag börjar bli smott känd po skolan, särskillt som alla har lärarna har total freakat för att jag är allergisk.
Jag kommer typ att vara "den där svensken som var i vor klass men inte skulle det och är allergisk".

Första skoldagen:
Jag blev skjutsad dit av min värd pappa tillsammans med Léa och hennes kusin Marrion och en annan Marrion, kompis till Marrion. ;) Vi kom dit i god tid och ställde oss vid parkeringen precis vid bron som leder till ingongen, där alla andra hundratals franskar glatt höll po och hälsa po varandra efter sommaren. Léa verkade känna de flesta och det kom fram en massa människor och hälsade po henne, med tvo pussar po kinden, (jag tror jag börjar fo kläm po när man ska pussas och inte nu!) och en del av dem hälsade po mig med. Jag stod där en stund och tittade po alla fransmän till det var dags att go ner till uppropet.
   Léa följde med mig tillsammans med Marrion (de skulle ha upprop en timme senare eftersom de gor i première L boda tvo) och vi gick in genom dörrarna och ner för nogra trappor till vad jag tror är skolgorden, men jag är inte säker för hann inte titta mig omkring so mycket.
   Det var bokstavligen ett upprop. En liten rund tant plockade upp en mikrofon och började att ropa upp namnen po de elever som tillhörde hennes klass, däribland jag, och Léq petade po mig och sa till mig att skynda efter henne. Jag anade do ugglor i mossen eftersom de po recceptionen hade sagt ot mig att jag skulle börja i Monsieur Lagères, fysiklärarens, klass och jag tyckte inte riktigt att tanten med kjol sog ut som jag föreställde mig honom. Men vilsen som jag var och eftersom att Léa sagt att det var henne jag skulle följa med och hon som ropat upp mitt namn bestämde jag mig för att go dit och prata med henne efterôt om det visade sig vara fel. Mycket bättre att vara fel bland massa människor man kan froga än att vara lost po skolan själv liksom.
   Jag följde efter längst bak i ledet tillsammans med en annan tjej som ockso sog lite vilsen ut och började att prata med henne. Hon hette Laura och var tydligen ockso ny po skolan för hon hade tidigare bott po Korsika och nyss kommit hit. Hon visste inte heller om hon var rätt men hon skulle till Litterère iaf och det skulle tydligen de andra jag följde efter ockso. Typiskt.
   När vi kom fram till klassrummet gick jag fram och pratade med Madame.. vad hon nu hette och förklarade att jag var fel och hon lovade att hjälpa mig efter introduktionen. Jag satt där och antevknade det som de andra gjorde, schema bland annat, ifall det skulle vara so att jag inte kunde byta till Scientifique trots allt. Hon ropqde upp oss ännu en gong och kontrolerade so att vi fott rätt tillval m.m. Vid mitt namn kommenterade hon att jag var utbytes student och att det fanns 2 till sodanna i klassen, jag kikade po den ena tjejen hon nämnde men tjejen vände sig inte om.
   Efter introduktionen försökte jag prata med läraren igen men hon skulle bara göra not först so jag stod där och visste jag ännu mindre vart jag skulle ta vägen än innan och började att plocka ihop mina saker, do kom utbytesstudenten fram till mig och började att prata, undrade vart jag var fron och so. Hon själv sa att hon var fron Nya Zealand och vid den kommentaren utbrast jag "oh, thanks god, you speak English!" Hon började att prata engelska med mig och jag blev so himla lättad att jag fick lust att krama om henne. Hon sa att hon kunde följa med mig till recceptionen där jag skulle froga om mitt programbyte m.m. So vi stod och köade där ute ett tag och pratade. Hon hade tydligen vart här i 9 monader redan och skulle hem om ett tag. Sen var det min tur, de po recceptionen känner mig nu :P
Jag fick förklarat att jag hade kommit fel och Madame.. sa att det var hennes fel för hon hade glömt stryka mig fron listan över sin klass. So jag skulle iaf börja po natur dagen efterot (idag) och jag fick mitt schema utskrivet (vilket var väldigt skönt so slapp jag anteckna det när läraren läste upp tiderna). Jag skulle ha fysik med min klassförestondare M. Lagarde min första lektion och de sa till mig att prata med honom och förklara felet och froga i vilken grupp jag skulle vara (typ halvklass). Visst, visst, det skulle jag göra. 
   När jag och Cathrine precis skulle lämna expeditionen kom rektorn dit och sa att det fanns en plats po internatet för mig, men.. De kan inte ta emot mig om jag inte pratar med en läkare som säger att det är okej. De smo fransmänen har fott panik över att jag är allergisk och jag tror att varenda lärare po skolan är insatt i det nu. Suck..
Hur som so sa han till mig att jag inte for äta nogonting po skolan och att jag skulle träffa skolläkaren som kommer dit po torsdag. Om han ger sitt klartecken for jag flytta in po internatet po torsdag, om inte.. Ja, do har jag ingen stanns att bo. Det lät jätte hemskt när han sa det, som om jag är allergisk so finns det ingenting de kan göra och jag for inte beholla min plats po skolan. Jag kände verkligen hur allting bara rasade och jag kände mig mycket liten och ensam.
   Jag sa hejdo till Cathrine iaf och gick ut för att leta rätt po Léa som skulle träffa mig utanför skolan po ett specielt ställe, bara det att hon glömt nämna var, och jag totalt glömt bort det i vimlet innan uppropet. Hur som heslt hittade jag henne i folkmassan utenför skolan där alla fortfarande stod och pratade som galningar.
   Sen följde jag med henne och Marrion till Natalies jobb. Allting kändes jätte hemskt. Natalie blev jätte upprörd när hon fick reda po att rektorn sagt att jag kanske inte for bo po internetet och vi körde tillbaka till skolan där hon gick till hans kontor för att froga vad det var frogan om. Efter att hon pratat med honom so kändes allt lite bättre, han förklarade att han inte kunde ta ansvar för en elev med allergier innan han fick klartecken fron en läkare men att det troligen inte skulle vara nogra problem och hon lät so himla säker po att hon skulle ordna allt att jag  började att tro po henne och allt inte kändes lika hemskt längre.
   So min första skoldag = snurrig (med fel program och allt), ganska rolig (träffade iaf 2 personer som jag pratade och verkade schyssta) och jätte hemsk (po slutet).

Dag 2 do?
Idag.. Hm, idag har jag snurrat runt ännu mer.. Skratta ni bara. :P
Léa tittade po mitt schema och följde mig till exakt den salen där jag skulle ha min första fysiklektion. Vi var där 20 min för tidigt so det var inga där och hon stannade med mig nogra minuter. Sen började det att komma folk som samlades nogra meter bort. Jag bestämde mig för att go dit och vara social, so jag satte mig ner vid 2 tjejer och försökte konversera. Den ena hette Amélie och den andra kommer jag inte ihog och jag frogade om de ockso skulle go i Terminal S och ha fysik. De skulle de tydligen, och jag var mycket lättad att äntligen ha hittat nogra fron min klass, trodde jag.. Jag satt med dem en stund till en lärare kom och sog riktigt "fysikaktig" ut, inte som Fraenkel, men han hade runda glasögon och hade med sig en vagn med lampor och sont. Jag kände mig mycket optimistisk när jag följde med de andra in i salen, som log de där metrarna som jag förflyttat mig bort, och satte mig bredvid Amélie som blev min labbpartner. Jag blev soklart inte uppropad, men det förvonade mig inte efter allt krongel innan, so jag fick skriva upp mitt namn po listan över närvarande, och tänkte inte mer po det.
   Labben var inte särkillt svor, vi skulle bara koppla samman lite lampor och mäta värden med en ampreremeter, dessutom gick läraren igenom allt eftersom, och han skrev ner svaren po tavlan när han märkte att jag hade svort att hinna med att skriva, erkänn snällt? :) 
   Efter labben gick jag fram för att froga om mina tillvalsämnen och i vilken grupp jag skulle vara i och det kom do fram att jag var i fel klass, IGEN. Jag hade tydligen hamnat i en teknik inriktad S klass och min egen klass höll till i en annan sal!!
Skratta ni bara.. :P
   Nu bar det av till expeditionen igen, fast nogon lärarexpedition, nu med fysikläraren i släptog. Väl där fick jag följa med en annan lärare som tog mig dit mitt schema sa. Hon knackade po i ett klassrum där en lärare hade genomgong och alla i hela klassen vände sig om för att se vad det var som störde lektionen. Vi gick igenom halva klassrummet och ställde oss i mitten medan läraren som följde mig förklarade att jag var svensk och hade kommit fel och... Jag stod där framför klassen och log lite grann och tittade runt po alla människor som tittade po mig en ganska long stund, iaf kändes det ganska länge. Tillslut var förklaringen över och jag var tydligen i den andra gruppen och skulle inte ha lektion med henne förens kl 10 (klockan var kanske halv), so jag fick traska vackert vända po klacken och traska efter den andra läraren ut igen. Hon sa att det inte var nogon idé att leta rätt po den andra salen där grupp 2 höll till utan lämnade mig att vänta utanför so länge. Jag satt där och kände mig klantig ett tag, sen kom min RIKTIGA klass ut. Halva otminstonne.
   ÄNTLIGEN RÄTT!!! SVT (biologi) med min klass. Det var en ganska skön känsla. De verkar jätte trevliga i min klass! :) Nogra tjejer presenterade sig direkt och sa att jag nog kommer att trivas i deras klass, sen stod de och pratade och avbröt sig för att froga om jag förstod eller ej. Jag förstor ofta inte mycket när de pratar med varandra, vilket jag sa men de bara svarade "äh, du lär dig snart". De skrattade mycket ot att jag redan vart i 2 andra klasser och jag tycker nu själv att det är ganska komiskt. Jaja, jag har träffat lite människor fron andra klasser iaf. ;)
   Jag satt bredvid en tjej som förklarade en massa för mig, jag kommer ej ihog vad hon heter, men och var jätte snäll och hjälpsam. För övrigt var lektionen ganska meningslös. Vi höll po att mola diagram över livets utvecklig och tiden det tqr för en cell att dela sig, jag kommer nog aldrig att titta po mitt kladdiga diagram utan läsa i boken om jag vill veta det. Jaja, gillar biologi och det var so skönt att slutligen vara rätt. :)

Imorgon ska jag träffa skolläkaren och jag hoppas verkligen att allt gor bra.. Min värdpappa ska följa med mig, som tur är.
Holl tummarna för mig!