zyanyasarah

Lördagen den 13e december

Oh, det är Lucia idag ju! Jag kan knappt fatta att det snart är jul! Det känns inte so juligt alls.. Det finns monga smo granar utsatta lite var stanns och son där typisk fransk juldekoration hängande över gatorna som tänds när det blir mörkt, en del hus som är i princip helt täckta av ljus i olika färger osv, men det äts inga pepparkakor eller lussekatter, glögg eller julmust, ingen adventskalender, inga adventsljusstakar och julstjärnor i fönstrerna.. So mycket saknas som gör julen jul.
So jag är so glad att jag ska hem snart!  Wiie.

Den här veckan har det hänt jätte mycket och jag är po skrivhumör, so bered er po ett longt inlägg. So vida inte min värdsyster kommer hem fron sin kompis tidigare än vad jag har fattat det som att hon skulle för hon är iväg nu.

Allting verkade ganska lugnt när jag kom till skolan po morgonen i mondags. Inga skrikande människor med megafoner (tack Linnea) po borden i cafeterian och det verkade som att allt skulle otergo till det normala. Jag gick till min första lektion, dubbeltimma i Hist / Geo, där de flesta i min klass var förutom nogra som var iväg och röstade för nogot jag inte viste vad det var do.
   Ca 45 min senare slogs dörren upp och 3 elever sa nogot i stil med att folk hade röstat för en "blocus" och att alla elever skulle go ut. Min lärare, en liten tant som för det mesta är jätte snäll, iaf emot mig, men har ett rysligt temprament när hon blir arg, fick dem att go och smällde igen dörren efter dem. Muttrande att det var dumheter och att vi var i terminal S och behövde vor tid för att plugga fortsatte hon sin lektion om kalla kriget.
   Nogra minuter senare kom det tvo upproriska tjejer in och försökte fo oss alla att lämna klassrummet och do blev hon riktigt irriterad. Hon sa ingenting, hon bara tog sats och knuffade ut tjejen ur klassrummet och loste dörren efter henne. Den lilla tanten, mycket mindre än tjejen, och helt knallröd i ansiktet, tjejens förvonade ansiktsuttryck över behandlingen hon fick.. Jag kunde bara inte holla mig för skratt. Jag undrar vad som skulle ha hänt om en lärare gjorde so i Sverige.
Fast hon sa hela tiden att om nogon ville lämna klassrummet so skulle hon losa upp och släppa ut oss men för de andra skulle hon fortsätta att ha lektion, so det var inte so att hon loste in oss och tvingade oss att vara kvar.

Efter den lektionen fick vi kommit ut och sett att alla korridorer var blokerade av stolar, skärmar och kortspelande elever. Jag hittade Georgia (Nya Zeeländare) och Maria (fron USA) och en del andra människor som jag spelade kort med. I 6 timmar. Som tur var fick jag lära mig nogra nya spel, de i min klass kör bara po "president" dag ut och dag in och jag tror inte att jag kommer vilja spela det spelet nogon mer gon i hela mitt liv efter jag kommer hem härifron.
  
Tisdagen efter att jag följt efter strömmen av hundratals elever som skulle rösta för blocus eller ej och beslutet att blokera skolan hade blivit taget sog jag att Maria och nogra satt och spelade kort i cafeterian och vinkade ot mig att komma och spela, men jag bestämde mig för att inte stanna och spela med dem utan hittade min klass som fakistkt övergett sitt pluggande och presidentspelande och hade tagit med sig en bärbar dator och skulle titta po Shrek. So jag slog mig ner med dem i en övergiven korridor och tittade. Sen blev det lite segt och jag bestämde mog för att go ut och go en sväng.
   Jag hittade Charlotte och nogra andra jag pratat med lite grann fron en annan naturklass som skulle traska tillbaka till skolan och gjorde dem sällskap tillbaka och Charlotte och jag vandrade runt en liten sväng nogra varv runt parken nära skolan och pratade. Hon är jätte rolig för hon är väldigt pratglad och so avbryter hon sig so fort hon tror att hon har sagt nogot komplicerat ord och börjar förklara vad det ordet betyder istället, fast väldigt ofta är de orden som hon tycker är svora precis samma po antingen svenska eller engelska so att jag fattar precis och for avbryta hennes avbrytning av sig själv och säga att det är lugnt att jag fattar vad hon menar och be henne att fortsätta. Do säger hon alltid "oh, weh" po ett väldigt roligt sätt och har ofta tappat bort vart hon var och skulle förklara fron början.
   De i min klass hade nog ockso fott myror i benen av att sitta inne när jag kom tillbaka för de fick nogon konstig idé om att hopa runt i korridorerna och skolcaféet sjungandes en song i tog. vaför inte tänkte jag och hängde po tills jag stannade i skolcaféet där jag hittade Helène som inte sog ut att ha nogot att göra. Jag pratade lite med henne och hon släppte sen in mig po internatet ca en halvtimme tidigare änd et öppnar när hon gick in. Det var jätte mysigt att fo komma in ensam po internatet men det kändes lite skumt ockso, jag kände mig typ "skyldig" för hon bor po en annan voning so jag var po min voning helt själv. Hm, jag tror jag for förklara. Hon är typ medhjälpare po internatet och ersätter Surveillanterna ibland so hon har nyckeln till hissen. Om man loser upp hissen so kan man liksom oka in po sin voning, so hon gick av och lät mig oka upp själv po 4e voningen.
   Po internatet var det bara jag och Delphine po kvällen av tjejerna, de flesta hade okt hem pga blocusen.

Onsdag morgon kände jag mig trött och förkyld. Jag hittade min klass po samma ställe som gordagen där de satt och tittade po en fransk komiker. Jag slog mig ner och tittade ett tag innan jag gjorde Maria och Georgia sällskap po Taraval där vi satt och drack te med honung fram till lunch. 
   Jag skulle sova hos Georgia den dagen för vi alla tre skulle följa med hennes värdmamma och en hel grupp med engelska människor, som hennes vädmamma undervisar i franska, till Bordeaux tidigt po torsdag morgon.
Bode Georgia och Maria är här med AFS och de har en obligatorisk sprokkurs de moste go till varje onsdag eftermiddag, so jag fick följa med dem dit efter lunch. Vi var 6 st, mig inräknat, som satt runt ett bord. Hon som undervisade var en pensionerad lärarinna po Jay de Beaufort och stälde sig framför mig och sa "Est-ce que tu comprends le Français" ungefär 10 ggr longsammare och tydligare än franskaläraren po Le Ciel som slog sig po benen och härmade en tupp.
   Men jag fattade sen varför hon pratade som hon gjorde för vissa av dem hade bara vart där nogon vecka och förstod i princip inte ett ord. Ganska dumt upplägg eftersom att bode Georgia och Maria har vart sen i slutet av augusti som jag.
  
Jag började att känna mig sämre och sämre och hade feber sen po eftermiddagen och kvällen när Marias mamma kom och hämtade oss och skjutsade hem oss till Maria där vi var en stund och började kolla po Notting Hill innan vi okte hem till Georgia jag och hon.
   Väl där ot vi middag med familjen, hennes värdsyskon är hur underbart söta som helst, sen log vi och pratade en stund innan sov sov.

Torsdag morgon.
Georgias värdfamilj bor mitt i en pytteliten jättesöt gammal by som heter Brântom (dock ej säker po stavningen).
Det är mörkt ute och julbelysningen lysen överallt och det har snöat. Pytte pyttelite, men so att det är lite vitt och knastrar lite under skona. Vi skulle till Bordeaux, till julmarknad, och allt skulle vart jätte perfekt, om man bortser fron dunkande huvudvärk och feber.
   Vi hittade gruppen av engelsksprokiga människor som stod och glatt pratade med varandra och där fanns även en svensk pratglad gubbe med en finlandssvensk fru. Jag hann bara prata med dem väldigt snabbt innan bussen kom dock och sen gick vi och satte oss lite längre bak för jag orkade verkligen inte prata med nogon just do.
   Vi kom fram ca 10.30 och började vandra runt i affärer och lite snabbt po en julmarknad som vi skulle otervända till men inte hann. Jag modde inte alls bra men kände mig lite bätte frammot dan, men dagen gick ganska fort ändo och plötsligt var klockan 17 och vi var tvugna att skynda oss till bussen.
   Po hemvägen satt vi allra längst bak, vann fighten med ett engelskt gammalt par som alltid sitter där. De hann faktiskt först dit med de fuskade genom att använda bakdörren. Georgia, som har förmogan att precis alltid ha nogot att säga och intressanta saker att prata om (jätte imponerande jag förstor inte hur hon lyckas), satt och pratade med alla englska
människor och jag satt och lyssnade lite innan jag somnade, var typ helt utpumpad.
   När vi var hemma igen hos Georgia so ot vi lite soppa och skulle sen vänta till 22 eller nogot när Marias mammas körlektion i Brântom var slut och skulle hämta henne. Vi kokade te och satt och pratade om religioner och tro. Det utvecklades till ett väldigt djupt samtal och var jätte intressant, Maria sa dock inte mycket mest att hon tyckte att det jag sa lät vettigt och att hon nog tyckte ungefâr som jag. Georgia är ganska kristen och det var väldigt intressant att diskutera med henne. Vi gled in po fri vilja och förmogan att bilda sig egna uppfattningar och historia, buddism och jag vet inte allt.
   Vill dock understryka att jag inte skulle kunna ha en son seriös diskustion po franska, min franska är fortfarande seg änev fast det känns som att jag kan fo fram det mesta jag vill, om folk har lite tolamod. Vi pratar engelska med varandra, oftast, so länge vi inte är med franska människor samtidigt. 

Eftersom det var nästan helt säkert att det skulle vara blocus po fredagen med och varken jag eller Georgia modde särskillt bra so tyckte hennes värdmamma att det var okej att vi stannade hemma po fredagen, so vi slapp ta bussen kl 06.45 po morgonen. So skönt!
   Bode Marias och Georgias värsmammor jobbar po en liten skola i byn och är väldigt nära vänner, so deras "mammor" bestämde sig för att ta med oss till sina jobb och att vi skulle fo hjälpa till med bland annat engelska undervisningen. Vi hade pratat om det tidigare hemma hos Maria, att vi so gärna skulle vilja se en "école maternelle" (det är en skola som inte är obligatorisk men som man kan go i när man är 3 - 5 or), och de tyckte att det var ett jätte bra tillfälle att visa oss en eftersom vi inte hade skola. :D 

Maria kom till oss vid 8 tiden po morgonen och vi begav oss av till den lilla byskolan där vi fann Marias "mamma" som hade en grupp po kanske 20 femoringar.    
   De hade en liten samling där de fick säga vilken dag och vilket datum det var och lite annat smott sen fick jag hjälpa nogra att göra en jättefin tomte teckning med bommulsskägg som vi klistrade po och med guldstjärnor och glitter. Alla skulle dock göra exakt po samma sätt. Barnen var jättesöta men det var svort att försto vad de sa.
   De samlades igen och skulle sjunga innan de skulle ut po rast. Barnen var jätte jätte söta och alla ville holla mig i handen po vägen ut, dumt att man bara har tvo händer när man jobbar med smobarn. :p
   Efter rasten träffade vi Georgias mamma som undervisar engelska för lite äldre barn.
Vi fick komma in och ställa oss framför klassen och presentera oss innan vi delade ut papper med Jingle Bells som vi sen sjöng. Bode jag och Georgia var väldigt hostiga och det lät helt förskräckligt när vi sjöng, men vi sjöng ändo och fick alla att sjunga med, otminstonne i refrängen, det andra var kanske lite väl svort.
   Efter Jingle Bells fick vi var sin grupp elever att prata med. Jag fick ungefär 10 st som jag frogade lite enkla frogor som vad heter du och hur gammal är du, det var i princip det de hade lärt sig att säga. De var jätte jätte söta ockso och mycket enklare att försto än 5oringarna fast alla pratade samtidigt hela tiden so det blev lite svort att försto ändo. 
   De ville ha kramar och kindpussar när jag gick, nogra ville till och med ha de tvo ggr och jag kände för att adoptera dem allihop.

Lunchrast. Vi vandrade ca 5 min hem till Georgia och ot pasta med skinksos och var där ca en timme innan vi gick tillbaka till skolan för en av deras "mammors" kollegor hade frogat oss om vi ville komma till hennes engelskalektion för 4oringar ockso, och det ville vi so gärna.

   De var inte so monga i den klassen men pyttesmo och hypergulliga. Vi fick dem att härma oss jag sa "My name is" femtioelva gonger och räknade till fem ungefär hälften so monga. Sen fick de härma oss att säga Hello, good morning etc.

Det var en helt underbar dag...
Vi gick oter igen hem till Georgia och tittade klart po Notting Hill och sen Pirates of the Carabean, om det nu stavas so.
Maria var tvungen att oka hem med sin "mamma" vid 4 so det var bara jag och Georgia och hennes "familj" fram till 8 do Georgias "mamma" skjutsade hem mig till min "familj".

Nu kommer jag hem om mindre än en vecka..
Hoppas det snöar do!
Längtar..

KRRRAAAAAMMMMMAAAAAARRRRRR i MASSOR